juni är kommen
nu har juni kommit med sin värme. njuter av den.
men juni har även medfört ännu en ny ångestrelation.
jag är ej nöjd med dagis längre. jag vill inget annat än vara en hemma mamma och ta hand om mina pojkar.
pojkarna som ibland får mig att smälta och ibland riva mig i håret.
sen jag var liten och lekte ensam har jag önskat mig en stor familj. nu är vi en svensson familj. vet ej men något gnager i mig en till bara en liten bebis till som liknar oss. du vill inte ha du tycker familjen är komplett. jag anser att den är okomplett.
jag gråter inte bara över det faktumet utan om faktumet att dagis är dåligt. att jag känner mig observerad när jag rör mig där. att någon glor på mig vart jag än går. eller din inverkan och behandling som gör mig förlamad och stum. stum över att jag känner mig hjälp lös i rollen jag. och blir bara något suddigt väsen av det.
vissa dagar vill jag bara skrika vart fan är detta påväg.. jag vt ej men något jag gör måste vara fel. för inte offta någon kommer över för att prata med mig eller bjuder med mig på saker. medans du du åker iväg på saker helatiden är det ej jobbet så är det bröder eller annat. känns inte mer än rätt att jag då ska få mitt sissta knytte.
jag sväljer hårt och försöker hålla huvudet högt.
men juni har även medfört ännu en ny ångestrelation.
jag är ej nöjd med dagis längre. jag vill inget annat än vara en hemma mamma och ta hand om mina pojkar.
pojkarna som ibland får mig att smälta och ibland riva mig i håret.
sen jag var liten och lekte ensam har jag önskat mig en stor familj. nu är vi en svensson familj. vet ej men något gnager i mig en till bara en liten bebis till som liknar oss. du vill inte ha du tycker familjen är komplett. jag anser att den är okomplett.
jag gråter inte bara över det faktumet utan om faktumet att dagis är dåligt. att jag känner mig observerad när jag rör mig där. att någon glor på mig vart jag än går. eller din inverkan och behandling som gör mig förlamad och stum. stum över att jag känner mig hjälp lös i rollen jag. och blir bara något suddigt väsen av det.
vissa dagar vill jag bara skrika vart fan är detta påväg.. jag vt ej men något jag gör måste vara fel. för inte offta någon kommer över för att prata med mig eller bjuder med mig på saker. medans du du åker iväg på saker helatiden är det ej jobbet så är det bröder eller annat. känns inte mer än rätt att jag då ska få mitt sissta knytte.
jag sväljer hårt och försöker hålla huvudet högt.
