ångesten

sitter här med magen i uppror, vill både spy och hetsäta sammtidigt. vill inte hå utanför dörren utan dig. jag vill vara i min bubbla och utan dig så är hörlurarna mitt enda stöd från omvärden.

det kliar i huden av tanken på fredagen. jag får ångest. masken ska på. vill bara få ro i kroppen. men ron går ej att få. det kryper värre och jag tittar längre och längre i burkens botten. synd den inte är full längre. hade vart enklare då.


även om barnen ej förtjänar en mor osm mig.. en som inte förstår en som är empatilös en som vill ha en bubbla. dom blir berovade så många roliga saker.

minns när man var liten och folk kom för nära då kunde man skrika eller springa sin väg. som vuxen förstår ingen.. ingen förstår varför jag inte vill blir rörd eller varför jag hatar julen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0