en ensam lördags kväll/natt

jahap igår var det lördag.
dagen gick och är över. thomas åkte iväg på roligheter. medans jag mös med barnen.
när barnen somnade. så stod jag och titta ut genom fönstret och tårarna föll.
vet ej varför dom föll vet bara att jag kände mig ensam inte fysiskt utan psykiskt. känns som jag är helt snedvriden mot vad välden uppfattar som normal.
satt och vred tankarna ut och in tills allt var förvridet till ett oupklarat kaus.

satt och tänkte på jobbet, på vad dr sa och på mig själv...

jahap sjuksriven 2 månader till, nu ska man omplaceras inom proaros.

kan endå hylla min dr för han förklarade min diagnos så man fattade vad som stod i koder.
psykologer har ju en tendens att prata något konstigt språk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0