en maj dag

solen skiner, värmen når min kind. mewn var jag än vänder blicken ser jag det mörka. vad ville hon säga med den blicken? hmmm vad ville hon med de tonläget. allt snurrar. så sitter jag tyst på filten och inser att det är bäst.
fösöker napassa mig till livet. men varige gång jag tror jag har fått ett hyfsat grepp om det så hopper det iväg.

jag jagar livets röda tråd men jag får bara stumpar av det eller så är det för tungt så orkar ej.

försöker leva dag för dag men ibland blir även det svårt.

ibland undrar jag vad för jag blev född. varför fick jag detta skit över mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0